Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for oktober, 2013

varning_0021Det är mycket juridik nu, rapporter om domar, tvister, överklaganden och rättsskandaler överallt i media. Jag surfar runt bland nätets växande flora av juridiska chattar och frågespalter. Kan inte låta bli att reflektera… All denna juridifiering och genomreglering av samhälle, verksamheter och umgänge, kommer den att föra något gott med sig, eller är det en utvecklingens återvändsgränd? 

Fråga

15-07-2013 i Offentlig rätt: Skola och utbildning

Hejsan!
Jag är en student som börjar andra året på gymnasiet till hösten. Jag har en fråga angående en situation som uppstod innan jag fick mina slutbetyg. Jag fick reda på att jag skulle behöva gå om en kurs pga. att jag inte klarat någon av delarna i kursen. Jag vart förstås förvånad i och med att jag inte hade fått någon sk. F-varning. Jag kollade igenom skollagen på skolverkets hemsida angående varningar där det stod att en lärare och rektor är skyldiga till att meddela elev såväl föräldrar om inte eleven, i detta fallet jag, riskerar att inte klara kursen. Varken jag, mina föräldrar, rektor eller mentor har fått höra någonting. Denna läraren har ju brutit mot skollagen. Vilka åtgärder kan vidtas?

hjärtstartare_0095Svar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Precis som du säger har läraren i fråga haft att underrätta dig och dina föräldrar om att du inte uppnått kursmålen och hur ni skulle lösa situationen, se 3 kap 8 och 9 § § i Skollagen, https://lagen.nu/2010:800.

Då läraren inte gjort detta kan följden bli att läraren meddelas en varning från lärarnas ansvarsnämnd, vilken är den tillsynsmyndighet som handhar sådana här fall. Lärarnas ansvarsnämnd är skyldig att dela ut en varning spöktåg_0080när en legitimerad lärare har varit ”oskicklig i sin yrkesutövning”, se 2 kap. 23 § Skollagen. I grövre fall är nämnden skyldig att återkalla den berörde lärarens legitimation, se andra stycket i samma §.

Systemet med lärarlegitimation syftar till att kvalitetssäkra verksamheterna och se till att elever undervisas av lärare som har fått visa att de klarar yrkesrollen. Genom legitimationen och bestämmelsen om ansvar för undervisningen förtydligas den legitimerade lärarens yrkesansvar.

Hoppas mitt svar är till hjälp och välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare funderingar.

Vänligen,
E. F.

Annonser

Read Full Post »

ivoli_0066

Den monumentala ickefrågan gällande läxor befinner sig för närvarande i skoldebattens epicentrum. Ett oräkneligt antal krönikor har vänt och vridit på läxorna i alla våra större tidningar. I etermedias morgonsoffor, nyhetsstudios och debattprogram har man i olika konstellationer av tyckare ställt frågan om läxornas vara eller inte vara. I vad som fått proportioner av en nationell ödesfråga har även regeringen lagt örat mot rälsen. Från 1 januari 2014 kan skolor söka riktade statsbidrag för anordnande av läxhjälp.

Det är onekligen fascinerande. Struntfrågan läxor, snart i var mans mun*. Man kan fråga sig hur det blev så här?

ivoli_0087Vårt senaste läxdrev 2006 var resultatet av ett vänsterpartistiskt förslag om att förbjuda läxor (hur nu det skulle gå till). Denna gång är det nog snarare en glättad reklampost från läxföretaget My Academy som satt adrenalinet i svajning. I broschyren framträder superläraren Thomas Holmqvist som garant för att My Academy-metodenTM  är ett verksamt koncept. Därefter har debatten snabbt glidit mot total polarisering. Då en norsk forskningsrapport trollas fram och berättar att svenska lärare är värdelösa på att ge meningsfulla läxor träder själva utbildningsministern in på scenen och låter meddela att ”katederundervisning leder till bra läxor”. Totalkriget är ett faktum och Jan Björklund har än en gång lyckats göra en, för den politiska uppmärksamheten, lyckad positionering, för svensk skola, destruktivt inhopp.    

Och vem är jag att kalla detta anspända nationella trauma för struntfråga? Ingen, men mina argument är bland annat,

För det första är frågan om läxor inte en fråga. I själva verket kan en hel  metodarsenal inordnas under rubriken läxor. En distinktion gäller huruvida läxan delats ut av lärare eller om den är självpålagd av eleven, alltså graden av frivillighet. Även i detta avseende förekommer grader. Om läraren uppmuntrar självstudier inför ett kommande prov kan frivilligheten sägas vara parantetisk, vilket den kan vara i olika grad.

En annan distinktion gäller huruvida läxan fullgörs på fritiden eller om det sker inom ramen för en samlad skoldag. Även här kan graden av frivilighet skilja sig åt. Om skolan arrangerar så kallad läxverkstad kan det ske i öppen form eller som en obligatorisk lektion. Den kan också arrangeras så att det beroende på individuella elevers specifika svårigheter skiljer sig kraftigt åt, i vilken grad det är påbjudet att besöka verkstaden.

ivoli_0071Nästa distinktion gäller huruvida läxans innehåll gäller lika för samtliga elever, eller om den är individuellt utformad i enlighet med olika förekommande behov, samt om den ska lösas enskilt eller i grupp.

Ytterligare en distinktion gäller läxans syfte. Instuderingsuppgifter är kanske vad som traditionellt förknippas med läxor. Vid inlärning av ett nytt språk krävs många timmars nötande av det nya språkets glosor. Men instudering kan lika gärna gälla läsning av skönlitterära verk eller alla de benämningar som förekommer i en organisatorisk skiss över vårt rättsväsende. Andra slags läxor kan dock vara mer av utforskande karaktär, ta-reda-på-läxor, eller av faktasamlande karaktär, mät upp ditt rum. Det kan gälla träningsläxor, räkna 12 tal i boken, eller rent hemarbete, putsa klart smörkniven.

Exemplen kan mångfaldigas och de skiljer sig mycket åt beroende på ålder och utbildningens inriktning, men samtidigt och i alla dessa sammanhang även kunskapsteoretiskt såväl som didaktiskt. En av ytterst få distinktioner som alls har gjorts i den pågående läxdebatten gäller att det är fel slags läxor som ges, samt att det brister i uppföljning av dem.

Ja, vad som är fel eller rätt slags läxa i ovanstående myller av varianter kan man ju fundera över. Det är naturligtvis ytterst kontextberoende och omöjligt att skapa generella regler eller ens åsikter kring. Om det brister i uppföljning verkar det egendomligt att dessa brister i uppföljning skulle gälla specifikt för just läxan och ingenting annat. Det senare talar för att det kan vara svårt att studera läxläsningseffekter utan att ta hänsyn till hela den undervisningskontext i vilka de förekommer. Läxläsning som isolerad variabel blir vansklig att använda i jämförelser mellan skolor, för att inte tala om i jämförelser mellan länder. Det krävs antagligen fler variabler för att jämförelsen ska bli meningsfull.

Oavsett ovanstående resonemang står iallafall en sak klar, läx-RUT är en dålig idé. Den förstärker ojämlika villkor i skolan och den stressar föräldrar att överkonsumera vissa välfärdstjänster av rädsla för att deras barn annars ska bli akterseglade. Detta är inte särskilt ansvarsfullt.

ivoli_0090Men vad som gnager mest när det gäller läxläsningsdebatten är emellertid att det återigen förs en oinitierad nationell lekmannadebatt om skolan, fullständigt över huvudet på professionen. Några kloka ord av läraren Magnus Blixt i Sveriges radio, så mycket mer minns jag inte av den bunkerdebatt som rasar. Magkänslan säger mig att frågan om läxor inte hör hemma på Svenska Dagbladets ledarsida, utan i ett lokalt skolutvecklingsperspektiv, där elever, lärare, föräldrar, ibland skolledning och möjligen huvudman utformar sin lokala praktik utifrån sina lokala behov. Vad som möjligen borde vara föremål för skolinsatser på nationell nivå gäller frågan hur minnes- och instuderingsteknik kan användas och fördjupas som ett verksamt inslag i skolans praktik. Mitt intryck är att området är eftersatt.

Nåväl, som ett brev på posten har vi nu att invänta en förödande standardisering av verktyget läxor. Skolministern kommer att beställa resultat från sitt nya forskningsinstitut och formulera sitt uppdrag till Skolverket. Skolverket kommer att ge ut sina allmänna råd gällande katederläxans utformning och uppföljning. Skolinspektionen kommer att genomföra sina inspektioner och straffa ett antal huvudmän som kommer att omorganisera sina skolor genom att låta några rektorer byta plats och genom att anställa hurtiga inspiratörer i form av före detta lärare som har tröttnat, som startar lokala projekt som ger lärarna en massa merjobb, vilket gör att de blir sura och går till sina fack, som ställer samverkanskrav som framtvingar… Det eviga kretsloppet Top-Down.  

Nej, vi ska inte avsluta i pessimistisk moll. Det fräschaste debattinlägget står faktiskt femteklassarna Rebecca, Hanna och Stina för i sin debattartikel från Pedagogiska magasinet. De argumenterar mot läxor utifrån sin vetskap om att John Hattie sätter läxläsning först på plats 94 bland framgångsrika skolinslag. Deras slutord inger trots allt hopp för framtiden och får bli även mina slutord. Vi vill inte sluta att ha läxor för att vi inte tycker att det är så kul. Utan för att forskning visar att det inte ger så mycket, samt att det inte är nödvändigt.

ivoli_0073

* Jo, även min (sic).

Read Full Post »

skatt_0727

”Här är friheten större och skatten lägre”, stod det på skylten vid Vellinges infart. Idag sägs det att den är nedplockad och borta. Man kan fråga sig varför. I Vellinge är skatten fortfarande lägre. Så, varför anser man plötsligt att inte friheten är större? Skatten sjunker ju, nästan som en sten. I grannkommunerna kan invånarna få betala så mycket som en tjuga mer, varje dag, i frihetsfientliga påbörder. Så varför är inte längre friheten större? Något jobbigt måste ha hänt i Vellinge.

Jag gör en artikelsökning och blir inte särskilt mycket klokare. Enligt kommundirektören Magnus Hedin vill man tvätta bort bilden av Vellinge som en ”snobbig och självupptagen kommun”. Framtidens bild av Vellinge ska vara ”mjukare och byggas kring värden som attraktivitet, kvalitet och upplevelser”. Jag begriper ingenting. Är inte själva tanken med rejäla skattesänkningar att de ska leda till just attraktivitet, kvalitet och upplevelser?

Mjölkmarknad_0107

Joacim Olsson från skattebetalarnas förening förklarar saken. Sänkt skatt, menar han, möjliggör för människor att skapa egen trygghet genom lite pengar på bankkontot. Men för Göran Greider och Jan Gillou är detta negativt laddat. Det ”minskar nämligen beroendet av stöd, bidrag och goda givare”. ”Det är därför skattesänkningarna är så hotfulla. De ger folket frihet, och friheten hotar dem som tidigare har beskurit den”, fortsätter Olsson. Okey.

Sådana som Greider och Gillou tycker alltså att frihet är fel och vill att den blir beskuren. Det tycker Joacim Olsson kan bevisas genom det faktum att välfärden är precis lika stor idag som den var innan regeringen sänkte skatter för drygt 100 miljarder med den enda skillnaden att vanligt folk har lite mer pengar kvar i plånboken. Det låter som trolleri elmätare_0840och är det kanske också, men man måste inte alltid räkna på allting, förvandla frihetliga idéer till grå matematik. Man kan välja låg skatt på samma sätt som man kan välja lågt pris när man handlar på Konsum.

Många medelklassfamiljer har idag en bruttoinkomst på 55000:- i månaden. De betalar då troligen en skatt på runt 17.500:-, massor av pengar som kunde gett guldkant åt ett eget självbestämmande. Kanske har familjen tre barn som genomgår vår 12-13-åriga skola. Skola kostar pengar, närmare bestämt  1 miljon kronor per barn, således 3 miljoner kronor för en trebarnsfamilj. Det blir 19.000:- per månad under dessa år. En tänkbar frihetsreform är att låta familjen betala skolavgifter på 19000:- per månad, istället för en skatt på 17500:-. Då vet man vad man får för pengarna och slipper grubbla över abstrakta summor som försvinner in i anonyma frihetsbegränsande verksamheter.

Nu hade antagligen Jan Gillou, på sitt förnumstiga sätt invänt att 19000:- i avgift är mer än 17.500:- i skatt. Inskränkt, kategoriskt och fantasilöst. Summan 19000:- är inte statisk. Den är påverkbar. Det är poängen med frihet.

Utbildning måste inte ske i små klasser, av välutbildade lärare, i moderna lokaler. En klass med 60 elever som undervisas av outbildade lärare i en industrilokal ger andra kostnader. Det här är saker som världens utvecklingsländer (jodå, även en och annan friskola) redan har upptäckt. Månadsavgiften för tre barns skola kan där sjunka till mindre än hälften, kanske så lite som 6000:- per månad. 6000:- är inte mer än 17.500:-. Det kan inte ens Jan Gillou påstå.

ny väg_0614

Säg exempelvis att man i Vellinge vill bygga 1 km motorväg. Då är det inte konstigare än att man ”salar”. Fembarnsfamiljen betalar en avgift på 5000:- och får fri tillgång till den här kilometern med motorväg. Eller, säg att man lägger ner en av de större myndigheterna, Skolverket. För de pengarna skulle faktiskt varenda svensk kommun kunna få 35 meter motorväg. Så tänker en fri entreprenör. Vellinge, sträck på er och sätt tillbaka skylten.


kommunalrådet_0420

Slutsats

Kanske är det så att man skäms i Vellinge för att man inte har nått målet. Det har man ju i Bangladesh. Vi besökte en dag kommunalrådet i Fukurhati, en kommun av Vellinges storlek. Kommunalrådet var mäkta stolt över att inte en enda invånare levererade ett öre i skatt. Gemensamma angelägenheter täcktes i stort sett av inflödet från centralmakten och visst bistånd. Resten sköttes informellt. Ett antal flinka karlar hade då vi besökte kommunhuset fått avbryta skylt_0394sina göromål på åkrarna för att helt ideellt bygga klart den nya byskolan. Kommunalrådets kontorsstol hade gått sönder sedan länge. Det gällde för honom att hitta stolens balanspunkt och sedan sitta blick stilla. Om han rörde sig for sitsen framåt och han föll i golvet. Varför jag nu nämner en så ovidkommande detalj. Förmodligen mitt koloniala tunnelseende…

Så, kanske har skylten inte plockats ner. Kanske har den bara fått sin rättmätiga plats, vid den leriga och övertrafikerade kostig som tillika är infart till Fukurhati, Saturia, Manikganj, Bangladesh.

bygge_0307

Read Full Post »

Här är friheten större och skatterna lägre. Så stod det tidigare på vägverkets skyltar vid infarten till Vellinge kommun. Nu är skyltarna nedtagna och jag grubblar över varför. I väntan på svaret, nästa blogginlägg, publicerar jag ett par gamla  outgrundliga samtidskommentarer.

apor

Lpo94

indian

Ungdomsarbetslöhet.

 

Read Full Post »