Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for december, 2015

solnedgång

12 februari 2001
Resolution om situationen i Demokratiska folkrepubliken Laos
C. Europeiska unionen och Laos undertecknade den 29 april 1997 ett ramavtal som ger Laos status som ”mest gynnad nation” avseende ekonomiskt utbyte och handel.
J. Enligt landets lagar och enligt internationella konventioner och avtal är det den laotiska regeringens plikt att skydda de utländska investerarnas intressen.

På sin väg från bergsbäckarna i sydöstra Tibet mot sin mynning i den Indiska oceanen passerar Mekongfloden det lilla landet Laos. Under senare år utvecklas landets ekonomi snabbt, men det är fortfarande ett av de fattigare i världen. Dess BNP per capita underskrider allt jämt 3000 $ (1/15-del av Sveriges). Mekongfloden själv är landets viktigaste naturresurs. Det är flodens uppdämning och reglering som lägger grunden för landets ekonomiska tillväxt.

Jag kan inte sluta tänka på landet Laos där det ligger inklämt mellan mäktiga grannar på en halvö i sydostasien. I norr gränsar landet till Kina, i väst och öst till Thailand och Vietnam. Laotierna utgör i sammanhanget lite av kusinen från landet, vad Finland var för oss svenskar på 60-talet. Laos är en gammal fransk koloni som sedan 1975 lyder under kommunismen. Under 2000-talet har de anammat marknadskapitalistisk diktatur av kinesiskt snitt, Kina som för övrigt är deras viktigaste handelspartner, eller snarare exploatör.

Vattenkraft LaosNu byggs dammar och kraftverk längs Mekongfloden. Flöden ändras, mark läggs under vatten och landskapet omgestaltas bit för bit. Laos hårdsatsar på ren, förnybar energi från vattenkraft. I Laos gör man nu vad Sverige gjorde för 60 år sedan. Idag täcker vattenkraften hälften av vårt eget energibehov. Det finns likheter mellan oss, men också viktiga skillnader.

I Laos läggs väldiga områden under vatten när dammarna byggs. Den damm som syns på kartan är mer än 100 kvadratkilometer stor. Tusentals människor har fördrivits från byar och jordar som brukats i generationer. De hamnar i nybyggda bostadsområden där det inte längre finns några möjligheter till självförsörjning. Massexproprieringarna underlättas av landets enväldiga styrelseskick.

I Laos råder det brist på bördig jordbruksmark. I öster ligger markerna obrukbara på grund av alla de odetonerade mineringar som fortfarande utgör minnen av Vietnamkriget. Det mesta av vad som återstår finns i anslutning till Mekongfloden. Genom flodens reglering skapas redan erosion och ojämnheter i vattenflödet som påverkar risböndernas avkastning mer än negativt. Detta gäller även i Kambodja och Södra Vietnam som ligger nedströms Mekong. Allt talar för att problemen kommer att accelerera när man de kommande åren ger sig på flodens huvudfåra med nya megadammprojekt.

Mekongfloden rymmer en rik fauna som redan innan regleringen var hårt ansatt av fiske och klimatförändringar. Nu är läget akut för många arter. Den fantastiska Jättehajmalen är redan i stort sett utrotad då dess vandringsvägar blivit avskurna.

flodbåtEnergin som produceras av kraftverken stannar inte i landet utan exporteras vidare till, i första hand Thailand. Runt kraftverken och i de laotiska bergstrakterna investerar Kina mångmiljardbelopp i infrastruktur som underlättar exploatering av Laos väldiga naturresurser. Omärkligt försvinner deras skyddade cederskogar bit för bit över den norra gränsen. Landet slumpar bort sina naturresurser och får i gengäld vägar, järnvägar, cash och cred. Laos ingår sedan några år i WTO, men dess nomenklatura blir inte mindre korrumperad av det.

Den som vill besöka det traditionella Laos är redan sent ute. Av olika bagpackerbloggar att döma är lämmeltåget i full gång och embarkerar landets olika farleder. Snart omges alla uråldriga buddistiska landmärken av samma globala marknadstempel och välståndskulisser som i alla länder.

Jag får en dålig känsla när jag tänker på vilken framtid det laotiska folket går till mötes. Trots en växande ekonomi och förnybar energi i överflöd skvallrar tecken i skyn om att landets invånare drar det korta strået och snuvas på sin kultur, sina traditioner och sin livsmiljö, att allt det slumpas bort för en vattvälling.

Det är hög tid för världen att återvända till Gandhi. Några av hans visdomsord får utgöra årets julevangelium enligt Mekong:

Det finns tillräckligt för allas behov men inte för en enda mans girighet.
Det finns ingen ondska i pengar. Ondskan ligger i på vilket sätt de används.
Det finns inget ont i kapitalismen. Det onda finns i det sätt som den används.
Det finns mer i livet än att öka farten.
Den omtanke som visas idag, kan bära frukt imorgon.
Den goda människan är vän med allt levande.
De som vet hur man tänker behöver inga lärare.
In a gentle way you can shake the world.
You must be the change you wish to see in the world.

Eller som laotierna definierar sig själva: Vi är det folk som lyssnar på riset när det växer.

God Jul.

13 år senare: 2 April 2014
Resolution om utvinning av vattenkraft i Laos
A. Trots att landet är ett av de fattigaste i världen definieras Laos ofta som Asiens batteri på grund av den långa sträcka som floden Mekong rinner inom landets territorium.
B. Floden Mekong attraherar allt större investeringar till landet, till exempel från Thailand, Vietnam och Kina. Sedan 2006 har de årliga utländska direktinvesteringarna i Laos mer än tredubblats, och uppgick till 1 800 miljoner US-dollar under 2012. Enbart de kinesiska investeringarna uppgår till över 5 miljarder US-dollar.
C. Man behandlar för närvarande studien av nya dammar längs med floden Mekong i Laos. Kina har visat ett stort intresse för minst fyra projekt. Peking har redan investerat ytterligare 7,2 miljarder US-dollar i en järnvägslinje som förbinder den sydkinesiska provinsen Yunnan med Laos huvudstad Vientiane.
1. Europaparlamentet fruktar att Kinas ökade politiska betydelse i regionen kan påverka regionens politiska balans.
2. Europaparlamentet fruktar att byggandet av dammarna påverkar ekosystemet i länder som gränsar till Laos (Vietnam, Thailand och Kambodja) och får följder för dessa länders ekonomier

Annonser

Read Full Post »

prata

Leif Östling, Forskningsberedningen, frågade retoriskt:
– Har vi inte fastnat i en enorm kommunal och statlig byråkrati som kräver en massa information, som inte ger någonting?

Så sammanfattas slutsatserna i den rapport om rektors roll som nyligen har släppts av Näringslivets forskningsberedning. Skolans rektor bör bli mer som en VD.

Jag blir uppriktigt ledsen. Näringslivets input behövs verkligen i skolans värld, precis som skolans input behövs i näringslivet. Bägge utgör vitala delar av ett fungerande samhälle. Återigen slarvar dock näringslivet bort sin viktiga uppgift genom att stapla ett antal förutsägbara och självbelåtna plattityder på varandra. Varken premisser, analys eller slutsatser i rapporten skiljer sig från vad som redan framkastats och delvis även förverkligats i olika sammanhang under senare år. Gissningsvis skriver de senaste åtta årens utbildningsminister under på det mesta i rapporten.

polisRapporten bygger på premissen att svensk skola står och faller med en omnipotent rektor. Ett huvudproblem anges vara att rektor tvingas ägna sig åt byråkrati istället för pedagogiskt ledarskap. Denna premiss är förvisso en subjektiv upplevelse hos många rektorer, har därtill stöd bland vissa beslutsfattare och omfamnas även av Skolinspektionen. Den är dock inte mer sann för det. Invändningarna är många och viktiga. Ett slags facit får vi om vi betraktar de rektorer som administrerade världens bästa skola för 30 år sedan. Den tidens rektorer satt i hög utsträckning förankrade bakom sina skrivbord och hade knappt hört talas om pedagogiskt ledarskap. Däremot omgavs de av lärare med en professionell autonomi som vida översteg dagens lärares. En VD-lik rektor kommer att ytterligare kringskära lärarnas professionella frihet, vilket kommer att ytterligare förvärra skolans problem?

näsaLåt oss för ett ögonblick inte bortse från att det vid sidan av kommunala skolhuvudmän också finns privata, till och med aktiebolagsdrivna. De utgör en inte oansenlig del av det nationella utbudet när det gäller skattefinansierad skola och utbildning. Om rapportens premiss är riktig bör ledarskapet i våra friskolor kunna utgöra målbild för vad rapportskrivarna vill uppnå. Så är dock verkligen inte fallet. En kommunal rektor har lika lite att hämta hos en friskolerektor som vice versa. Även om deras vardagsbekymmer ter sig något olika så är resultatet, sett till PISA, TIMMS o.s.v., ett lika stort bekymmer i bägge fallen. Rapportskrivarna kan inte vara omedvetna om detta men bortser från det när de väljer sin analys. Märkligt.

De konkreta förslag som läggs av rapportskrivarna handlar i princip om att runda skolans huvudman. Bland annat vill man utforma ett Advisory Board och ett nationellt rektorsråd som skall hjälpa soldatSkolinspektionen samt …bevaka och påtala tendenser till överdriven regleringsiver från huvudmannanivå. Förutom att förfarandet inte går att tillämpa på friskolor, är själva utgångspunkten, att runda skolans huvudman, en ganska barnslig idé. Om rapporten har identifierat huvudmannen som det egentliga problemet borde den vidare diskussionen, om man nu vill åstadkomma en rak organisation, beröra ett alternativt huvudmannaskap. Advisory Boards och rektorsråd med de uppdrag som anges kommer att generera ännu mer otydlighet och förmodligen även ännu mer administration.

Rapportskrivarna vill ge Skolinspektionen ett tydligare bedömningsuppdrag där skolorna jämförs mot en kriterielista. Nu kanske någon tänker att det är exakt vad Skolinspektionen faktiskt har etablerat och ackumulerat sedan 2008, en period som för övrigt sammanfaller med det största resultatraset i svensk skolhistoria. Precis så är det. Varför finns då förslaget? Det verkar som om rapportskrivarna efterlyser helt objektiva kriterier (the holy graal) som kan säckutgöra grund när dåliga rektorer, under VD-liknande former skall entledigas av sin Advisory Board. Det hela bygger alltså på ett positivistiskt och auktoritärt linjetänkande som, liksom Jan Björklunds alla från-höften-innovationer, kommer att ytterligare förvärra skolans problem.

I samma anda fortsätter sedan Näringslivets rapport ända in i kaklet. En, egentligen god idé som att skola och näringsliv bör samverka, förstärks genom skrivningen att det ”…bör inskärpas i skollagen” och förgörs därmed. Genom att tillföra ytterligare normativ lagstiftning lägger man givetvis ytterligare börda på redan hårt ansatta rektorer. Näringslivet verkar se andras, men inte sin egen regleringsiver.
Sammanfattningsvis blir jag, som sagt, uppriktigt ledsen av läsningen. Näringslivets organisationer är en mäktig kraft och behövs när framtidens skola skall formuleras och jag är i grunden överens med Näringslivets forskningsberedning om att skolans ledarskap måste reformeras liksom att skola och näringsliv måste samverka. Jag tror dock inte att ledningsfrågan i detta sammanhang kan behandlas som en singularitet. Skolans problem är sammansatta och ledningsfrågan måste utgöra en integrerad del av en bredare ansats. Föreställningen om en skol-VD utgör i princip motsatsen till en sådan ansats.

elevenEn annan, mer ödmjuk utgångspunkt skulle kunna handla om att även näringslivets VD-ideal är problematiskt. Ett ledarskap som mejslats fram ur en enda parameter, nämligen vinstmaximering, riskerar att bli endimensionellt, därtill omnipotent. Ett sådant ledarskap skiljer sig inte bara från vad som krävs i en politiskt styrd kunskapsorganisation, det utgör också en allt större belastning för näringslivet självt. På tröskeln till en postindustriell era finns det ett uppenbart behov av förnyelse när det gäller synen på ledarskap inom näringslivet. Ett program där rektorer från svenska skolan fungerar som mentorer för Verkställande Direktörer inom näringslivet skulle kunna utgöra en innovativ ingång. Insikter om ett divergent ledarskap skulle ge Svenskt näringsliv en viktig konkurrensfördel i en närastående ytterst komplex framtid där svåra samhällsproblem inte längre enkelt kan vältras över på skola och politisk agenda.

Read Full Post »

lampo

I skolans värld säger man IKT istället för IT. IKT skall inte förväxlas med IT. IKT är enligt definitionen ”bara” den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Vid exempelvis distansutbildning används IT som IKT. IKT är således IT i ett kommunikativt sammanhang.

Fråga: När eleven googlar svaret på en fråga, är det då IT eller IKT som används?

Svar: Egentligen bara IT och som bekant bör eleven inte googla svar på frågor. Eleven bör fråga sin lärare, som då kan sitta på ett moln i det kommunikativa IT-nätverkets andra ände och besvara frågan. Man kan alltså säga att IKT är lite finare och mer genomtänkt än IT. IKT är som en förstelärare bland lärare.

skrivmaskinNoga räknat är dock även IT och IT olika saker beroende på vad man i sammanhanget åsyftar med termen Information. Följaktligen är även IKT och IKT olika saker beroende på om det är Information som i IT eller ”Information” som i ”IT” man åsyftar. I regel åsyftas dock de innebörder som begreppen började fyllas med i början på 90-talet, det vill säga programstyrda, elektroniska prylar med användarvänliga ”interfaces”, typ robotdammsugare. Vissa, bland andra OECD, hävdar att kunskapsresultaten försämras där robotdammsugare tillåts ta för stor plats i undervisningen.

Om man i skolans värld påstår att IKT är bra och viktigt kommer man således snart att stöta på OECD-argumentet: IKT är dumt och dåligt. Enligt denna argumentation måste det vi känner som kunskap per definition komma ur munnen på (behöriga) lärare. Det gäller därför att som skolvisionär vara behärskat återhållen när man formulerar sin IKT-policy (för hur skulle det (ha, ha) se ut om IKT fick överskugga utbildningens egentliga syfte (ha, ha, ha)). Sålunda hörs det ofta ungefär som följer, i detta fall lånat av Almby skola i Örebro:

– Syfte med datorn i undervisningen: Ett komplement till den befintliga undervisningen.

Alltså, ett komplement, som ju betyder:
Komplementet till en mängd A är den mängd som innehåller alla objekt som inte finns i A. Detta kan skrivas exempelvis ∁(A), eller U \ A om U är vårt universum (jfr m differens). Av definitionen förstår man att ∁() = U och ∁(U) = .
Vanliga skrivsätt för komplementet till mängden A är Ac eller A*.

I fallet Almby skolas datorpolicy gäller alltså:
• Om vi utgår från mängden av all undervisning som varandes hela vår skola, så är komplementet av mängden av den befintliga undervisningen lika med mängden av datorn i undervisningen.

näsaMärk väl att Almby skola, precis som professor Åke Grönlund och vi själva ofelbart har hamnat i den nästan ofrånkomliga glidningen mellan begreppen datorn, ”datorn”, IT, ”IT”, ”IKT” och IKT som ju är helt olika saker. De skolor som ligger rejält i framkant skiljer åtminstone på datorpolicy, IT-policy och IKT-policy (Det tänker även Skolinspektionen göra när de har satt sig in ordentligt i denna invecklade och porösa problematik som även kan innefatta pekskärmspolicy, internetpolicy, USB-policy, mobilpolicy, nedladdningspolicy mm mm).

Begreppen bildar dessbättre, precis som inom andra områden, en hierarki, alltså en begreppshierarki. Det kan ungefär förstås som:
– IKT         Sjukvård
– IT            Doktor
– Dator      Medicin
Bland mediciner finns exempelvis sådant som Valium, Morfin, Tramadol och Viagra precis som det i en dator finns sådant som Google, Facebook, Youtube och Matteraketen. Om man anser att IKT är dumt och dåligt eller bra och oundgängligt, får man gärna låna just detta starka/svaga argument (beroende på hur man tänker rent vetenskapligt och byggt på beprövad erfarenhet).

hästarVilket osökt leder oss in på att det ju nu har forskats fram att dåliga skolor blir sämre av datorer medan bra skolor blir bättre av datorer. Det är här Åke Grönlund kommer in. ”Lustigt” nog kommer även han från Örebro. Datorer är som intellektuella förstärkare säger han och börjar sedan blanda prat om datorer med prat om IT och IKT (vilket ju är olika saker(men han nämner i och för sig inte robotdammsugaren)). Eftersom han uttrycker sig ganska rörigt och blandar begreppen friskt kan det vara svårt att förstå vad han menar med intellektuella förstärkare. Jag tror (han är trots allt professor i informatik) att han menar det metaforiskt, typ att datorer är som mat, rätt använd är den god, nyttig och hälsosam, missbruk leder till fetma, kolesterol och hjärtinfarkt. Maten gör en dålig restaurang ännu sämre och vice versa. Mat är intellektuella förstärkare. Slutsats: Datorer (tänk mat) är önskvärda och välkomna på de skolor där våra barn går men bör inte förekomma på de skolor där andras slarviga ungar går.

Detta med datorer, IT, fetma och hjärtinfarkt tycks stämma. Åke Grönlund har forskat rätt och slår spiken i kistan genom att hävda det uppenbara: Våra skolor måste bli lika genomtänkta, fantastiska och resultatinriktade som våra älskade landsting. Den som någon gång har tillbringat en fredagskväll på Malmö akutmottagning vet ju att där flödar mjölk och honung, där är väggarna täckta av spunnet socker. Ångkokad grönkål är bra enligt viss forskning, förkastlig enligt annan. Det samma gäller IKT om man med IKT faktiskt menar IKT, om man redan är en bra skola och inte missbrukar robotdammsugare.

Fotnot: ”Lustigt” nog kommer även Peter Flack från Örebro. Hjalmars Drömrevy, som tycks vara hans sista, spelas på Nya Parkteatern t.o.m 9 januari 2016.

lampor

Read Full Post »