Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘garden’

Klimat eller väder?

garden

Malmö, juni 2016. Vädret är tropiskt.

I Paris regerar regnet, så till den grad att staden står under vatten. Det gäller flera områden i centraleuropa. Klimat eller väder? Det är den ena frågan. Miljöpåverkan eller väder? Det är den andra, lätt förbisedda frågan.

Annonser

Read Full Post »

Vår! Snart i en park nära dig…

ont hems

tulpaner hems

tulpa hems

apple hems

blomma hems

 

Read Full Post »

ko

Vissa drömmar dröjer sig kvar. Jag hade en sådan för några nätter sedan. Trots sin bisarra inramning framstår den i sin enkla logik som obehagligt trovärdig och har tvingat mig att ägna en del tid åt informationssökning på ämnet GMO. Variationer på den framtidsbild som spelas upp i min dröm framstår plötsligt som mer än sannolik.
Vad jag alltså såg i min dröm var min yngste son Alve, snart ett år. I drömmen hade han blivit gammal och satt med ett av sina barnbarn i knäet. Han berättade om sin egen barndom och hur man på den tiden kunde plocka bär, frukter och grönsaker direkt från träd, buskar eller trädgårdsland utan att det behövde passera livsmedelsverkets kontrollinstanser. Ungefär följande dialog utspann sig sedan:

lilja”Men hur vågade ni äta mat direkt från naturen?”
”Det var inte farligt på den tiden. Ett krusbär var ett krusbär, en melon var en melon.”
”Varför är det inte så längre?”
”Jag tror att det började med kriget mot Nordkorea. En av stormakterna, kanske USA, började genmodifiera smultron. Man korsade in en gen från, jag tror det var Od- eller Bolmört, den gen som står för själva giftigheten i växten.”
”Är det därför det finns giftiga smultron?”
”Från början, ja. Man spred fröer från dessa smultron med hjälp av drönare över det där arma landet. De slog rot, växte upp, barn åt av dem och dog. Det kallades för biologisk krigsföring.”
”Varför då, varför gjorde man så?”
”Tja, det var krig. Man ville väl vinna genom att slå mot fiendens ömmaste punkt.”
”Vann dom då?”
”Tanken var nog att det här skulle vara hemligt men på något sätt kom det ut vad den här stormakten hade ägnat sig åt. Nordkorea började fröbomba både USA och andra länder.”
”Med smultron?”
”Med alla möjliga växter, vissa giftiga, andra narkotiska. Man började även korsa in gener från djur i växter och gener från växter i djur. Snart ägnade sig alla krigsförande länder åt det här.”
”Och det är därför vi inte längre kan veta om den omärkta maten är giftig eller om den går att äta?”
”Tråkigt nog, allt det här spreds ju helt okontrollerat.”

grödorUngefär där tar drömmen slut. Den där lättnade över att det bara var en ond dröm infinner sig. I realiteten är det ju helt otänkbart att någon skulle använda kraftfulla teknologiska verktyg till något så galet, eller? Det är i vart fall inget som existerar i Anna-Maria Corazza Bildts föreställningsvärld. Hon vill övertyga oss om att GMO inte på något sätt skiljer sig från traditionell växtförädling (man skulle vilja se henne korsa in gener från råtta i blomkål med traditionella metoder). Är grödorna bevisligen säkra för människor och natur bör det vara upp till lantbrukarna och konsumenterna att avgöra om de vill odla och konsumera GMO-grödor. Det ska inte toppstyras av staten, avslutar Corazza Bildt i en text som ångar av aningslöshet. Med sådana politiker stärks ytterligare känslan av realism i min dröm. Hon förtiger i sin inlaga bland annat följande uppenbara realiteter:

vit vallmo – Jodå, scenariot i min dröm, med biologisk krigsföring är tydligen redan en realitet.
– Vi har bara sett början på de patentstrider som kommer att utkämpas då arter, livsformer och biologiskt material blir privat egendom med skyddad upphovsrätt.
– Existerande GMO kräver i första hand inte mindre bekämpningsmedel (som Corazza Bildt hävdar) utan är resistent mot bekämpningsmedel så att detta kan användas obegränsat. Det mest kända är, av Monsanto marknadsförda, Round-up.
– Ett antal stora multinationella företag har snabbt etablerat sig som globala aktörer på GMO-marknaden. De säljer ”sterilt” utsäde som gör brukare, framför allt i tredje världen, helt beroende av deras produkter.
– GMO leder till monokultur. Det hotar den biologiska mångfalden och gör jordbruket ytterst sårbart.
De produktivitetsvinster GMO ger är inte oomtvistade.
– Global mat- och jorbruksproduktion så som den ser ut i dag är groteskt dysfunktionell. Enorma mängder med grödor och mat slängs, både av efterfråge- och prisregleringsskäl. Enorma arealer används som bete för köttdjur eller för energiframställning. Med en sund omställning av jordbruket skulle stora produktionsvinster kunna göras helt utan GMO.

Den lobby som lindar politiker som Anna-Maria Corazza Bildt runt sitt finger är stark. Dock finns det förnuftiga röster i debatten. Jag hoppas de inte tystnar.

Här är en bra introducerande text för dig som vill veta mer om GMO.

dy

 

Read Full Post »

höst

”Kill your Darlings” heter det ju. Varje gång jag tror mig ha skrivit den avslutande delen i trilogin om ledarskap gör jag just det, rensar texten på ”darlingar” och sitter åter med ett blankt ark. Grönkål, vad sägs om det? Förra årets grönsak i USA, supertrendig i Beverly Hills, nyttig, god, tjusig och härdig; Dessutom inte utrotningshotad som den vanliga ålen.

Men vad har man den till, mer än som menlös garnering? Jag säger långkål och få utanför Hallands gränser vet vad jag talar om, en helt oumbärlig ingrediens på julbordet. Recept: Repad grönkål i lagom mängd fräses i smör, långkokas sedan i lagom mängd grädde, nån buljongtärning och lite peppar. Låt det sjuda i någon timme tills grönkålen tagit upp all grädde. Otroligt gott! Det som inte blir långkål kan med fördel få bli grönkålssoppa. En mängd recept finns på nätet.

Odling av Grönkål från frö är inte så svårt. Jag brukar så inomhus i slutet på april, avhärdar sedan successivt för definitiv utsättning i början på juni. Den växer bra i vanlig mullhaltig och gödslad trädgårdsjord, inte för skuggig. Ge plantan ordentligt med plats grönkåloch vatten så växer den snabbt och brukar vara skördeklar från slutet av augusti. Jag brukar dock låta dem stå kvar en bra bit in på vintern. De är mycket härdiga.

Grönkål finns i alla möjliga sorter. Om du ska prova tre spännande sorter så föreslår jag som nr 1 Pentland Brig för dess fenomenala smak. Någon invänder säkert att den inte är så mosskrusig. Det är sant, men som nr 2 föreslår jag Baltisk Röd, visserligen för dess fina färg men den är dessutom mosskrusig. Som nr 3 väljer jag absolut Nero Di Toscana, även kallad svartkål för att det är en av de tjusigaste växter man kan ha i ett trädgårdsland. Det är den som dominerar bilderna höger/ovan. Runåbergs Fröer är pålitlig leverantör av fröerna.

Riskbedömning: Vid försådden kan spinn bli en plåga. Se till att de krukor som används har decinficerats med kokande vatten. Under sommaren utgör främst kålfjärilarnas larver ett hot. Plocka dem för hand. Äter mördarsniglar Grönkål? Gissa… Fram mot vintern är Grönkål populär mat för både rådjur och vildsvin om dessa finns i närheten.

Grönkål som plockats håller inte särskilt länge. Den kan som sagt stå kvar på jord mitt i vintern men om möjlighet till detta saknas är mitt råd infrysning. Strunta i förvällning, repa bara bort de grova nerverna från bladen och lägg in i fryspåsar. Det enda du behöver tänka på att hållbarheten efter upptining är obefintlig. Den bör användas inom ett dygn för att inte tappa i smak.

Så låt oss nu längta efter våren och hoppas att Grönkål årgång 2015 blir något utöver det vanliga.

 

 

Read Full Post »

Längta bort

äng

En midsommaräng. Det är bara sex månader bort. Bilden är tagen med mobilkamera en stund efter midnatt. Ljusare då än vad det nu är när man åker hem från jobbet.

En del människor gillar november. De ljuger, eller bor de i en annan del av världen. Så här års är tid att längta bort.

Inom kort återkommer jag på bloggen med Den pedagogiska ledaren och auktoritet III. Den handlar om det pedagogiska ledarskapets pågående infantilisering och är lite snårig att få ihop.

Read Full Post »

fikonblad

Äntligen!

I år får jag frukt från fikonbladspumpan Cucurbita ficifolia, följaktligen också egna fröer. Dess fröer är svåra att få tag på, men jag har lyckats på olika sätt och haft fikonbladspumpans fantastiska rankor i trädgården under de senaste 3-4 åren. Blomningen har dock kommit sent, frukterna ännu senare och inget har hunnit mogna innan höstkylan har satt in på allvar. Men i år!

Jag kommer att odla vidare på mitt eget utsäde och selektera utifrån tidig blomning. När jag odlade denna växt på 90-talet var det annorlunda (inbillar jag mig). Plantorna betedde sig ungefär som andra pumpor och gav generöst med frukt år efter år. När jag åter tagit upp odlandet av dem nästan 20 år senare beter de sig som primadonnor från medelhavet. Vad jag hört kommer mycket av det frö som idag är i omlopp i norden från Portugal. Kan det vara så att de ”anpassade” stammar som fanns tillgängliga på 90-talet har tynat bort? Kan inte veta, men det verkar så.

Lite om denna växt: Tillhör pumpasläktet, någonstans mellan klassisk pumpa och melon. Dess kött är lite sötare och används med fördel i desserträtter, typ ”falsk ostkaka”. Skjuter lååånga rankor, 10 meter är inte ovanligt, blommar och ger frukt som vanlig pumpa, men tycks alltså vara lite senare. Får blad liknande fikonets, därav dess namn och därför en mycket vacker och exotisk växt. Försås och odlas på samma sätt som pumpa. Se mer om det här.

 

 

 

Read Full Post »