Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘My Academy’

ivoli_0066

Den monumentala ickefrågan gällande läxor befinner sig för närvarande i skoldebattens epicentrum. Ett oräkneligt antal krönikor har vänt och vridit på läxorna i alla våra större tidningar. I etermedias morgonsoffor, nyhetsstudios och debattprogram har man i olika konstellationer av tyckare ställt frågan om läxornas vara eller inte vara. I vad som fått proportioner av en nationell ödesfråga har även regeringen lagt örat mot rälsen. Från 1 januari 2014 kan skolor söka riktade statsbidrag för anordnande av läxhjälp.

Det är onekligen fascinerande. Struntfrågan läxor, snart i var mans mun*. Man kan fråga sig hur det blev så här?

ivoli_0087Vårt senaste läxdrev 2006 var resultatet av ett vänsterpartistiskt förslag om att förbjuda läxor (hur nu det skulle gå till). Denna gång är det nog snarare en glättad reklampost från läxföretaget My Academy som satt adrenalinet i svajning. I broschyren framträder superläraren Thomas Holmqvist som garant för att My Academy-metodenTM  är ett verksamt koncept. Därefter har debatten snabbt glidit mot total polarisering. Då en norsk forskningsrapport trollas fram och berättar att svenska lärare är värdelösa på att ge meningsfulla läxor träder själva utbildningsministern in på scenen och låter meddela att ”katederundervisning leder till bra läxor”. Totalkriget är ett faktum och Jan Björklund har än en gång lyckats göra en, för den politiska uppmärksamheten, lyckad positionering, för svensk skola, destruktivt inhopp.    

Och vem är jag att kalla detta anspända nationella trauma för struntfråga? Ingen, men mina argument är bland annat,

För det första är frågan om läxor inte en fråga. I själva verket kan en hel  metodarsenal inordnas under rubriken läxor. En distinktion gäller huruvida läxan delats ut av lärare eller om den är självpålagd av eleven, alltså graden av frivillighet. Även i detta avseende förekommer grader. Om läraren uppmuntrar självstudier inför ett kommande prov kan frivilligheten sägas vara parantetisk, vilket den kan vara i olika grad.

En annan distinktion gäller huruvida läxan fullgörs på fritiden eller om det sker inom ramen för en samlad skoldag. Även här kan graden av frivilighet skilja sig åt. Om skolan arrangerar så kallad läxverkstad kan det ske i öppen form eller som en obligatorisk lektion. Den kan också arrangeras så att det beroende på individuella elevers specifika svårigheter skiljer sig kraftigt åt, i vilken grad det är påbjudet att besöka verkstaden.

ivoli_0071Nästa distinktion gäller huruvida läxans innehåll gäller lika för samtliga elever, eller om den är individuellt utformad i enlighet med olika förekommande behov, samt om den ska lösas enskilt eller i grupp.

Ytterligare en distinktion gäller läxans syfte. Instuderingsuppgifter är kanske vad som traditionellt förknippas med läxor. Vid inlärning av ett nytt språk krävs många timmars nötande av det nya språkets glosor. Men instudering kan lika gärna gälla läsning av skönlitterära verk eller alla de benämningar som förekommer i en organisatorisk skiss över vårt rättsväsende. Andra slags läxor kan dock vara mer av utforskande karaktär, ta-reda-på-läxor, eller av faktasamlande karaktär, mät upp ditt rum. Det kan gälla träningsläxor, räkna 12 tal i boken, eller rent hemarbete, putsa klart smörkniven.

Exemplen kan mångfaldigas och de skiljer sig mycket åt beroende på ålder och utbildningens inriktning, men samtidigt och i alla dessa sammanhang även kunskapsteoretiskt såväl som didaktiskt. En av ytterst få distinktioner som alls har gjorts i den pågående läxdebatten gäller att det är fel slags läxor som ges, samt att det brister i uppföljning av dem.

Ja, vad som är fel eller rätt slags läxa i ovanstående myller av varianter kan man ju fundera över. Det är naturligtvis ytterst kontextberoende och omöjligt att skapa generella regler eller ens åsikter kring. Om det brister i uppföljning verkar det egendomligt att dessa brister i uppföljning skulle gälla specifikt för just läxan och ingenting annat. Det senare talar för att det kan vara svårt att studera läxläsningseffekter utan att ta hänsyn till hela den undervisningskontext i vilka de förekommer. Läxläsning som isolerad variabel blir vansklig att använda i jämförelser mellan skolor, för att inte tala om i jämförelser mellan länder. Det krävs antagligen fler variabler för att jämförelsen ska bli meningsfull.

Oavsett ovanstående resonemang står iallafall en sak klar, läx-RUT är en dålig idé. Den förstärker ojämlika villkor i skolan och den stressar föräldrar att överkonsumera vissa välfärdstjänster av rädsla för att deras barn annars ska bli akterseglade. Detta är inte särskilt ansvarsfullt.

ivoli_0090Men vad som gnager mest när det gäller läxläsningsdebatten är emellertid att det återigen förs en oinitierad nationell lekmannadebatt om skolan, fullständigt över huvudet på professionen. Några kloka ord av läraren Magnus Blixt i Sveriges radio, så mycket mer minns jag inte av den bunkerdebatt som rasar. Magkänslan säger mig att frågan om läxor inte hör hemma på Svenska Dagbladets ledarsida, utan i ett lokalt skolutvecklingsperspektiv, där elever, lärare, föräldrar, ibland skolledning och möjligen huvudman utformar sin lokala praktik utifrån sina lokala behov. Vad som möjligen borde vara föremål för skolinsatser på nationell nivå gäller frågan hur minnes- och instuderingsteknik kan användas och fördjupas som ett verksamt inslag i skolans praktik. Mitt intryck är att området är eftersatt.

Nåväl, som ett brev på posten har vi nu att invänta en förödande standardisering av verktyget läxor. Skolministern kommer att beställa resultat från sitt nya forskningsinstitut och formulera sitt uppdrag till Skolverket. Skolverket kommer att ge ut sina allmänna råd gällande katederläxans utformning och uppföljning. Skolinspektionen kommer att genomföra sina inspektioner och straffa ett antal huvudmän som kommer att omorganisera sina skolor genom att låta några rektorer byta plats och genom att anställa hurtiga inspiratörer i form av före detta lärare som har tröttnat, som startar lokala projekt som ger lärarna en massa merjobb, vilket gör att de blir sura och går till sina fack, som ställer samverkanskrav som framtvingar… Det eviga kretsloppet Top-Down.  

Nej, vi ska inte avsluta i pessimistisk moll. Det fräschaste debattinlägget står faktiskt femteklassarna Rebecca, Hanna och Stina för i sin debattartikel från Pedagogiska magasinet. De argumenterar mot läxor utifrån sin vetskap om att John Hattie sätter läxläsning först på plats 94 bland framgångsrika skolinslag. Deras slutord inger trots allt hopp för framtiden och får bli även mina slutord. Vi vill inte sluta att ha läxor för att vi inte tycker att det är så kul. Utan för att forskning visar att det inte ger så mycket, samt att det inte är nödvändigt.

ivoli_0073

* Jo, även min (sic).

Annonser

Read Full Post »